Ett nytt kapitel

Ja allt hände väldigt snabbt ska ni veta så jag har ingen direkt koll på vad kl var när han verkligen föddes.

Allt började kl 18:00 på kvällen dem 4e augusti, jag och barnen hade varit på utflykt hela dagen med min mamma på Tyresö.
Vi kom hem och strax efter det började värkarna, dom gjorde ganska ont från början och jag borde känt att vi skulle åkt in direkt men jag mindes ärligtalat inte hur "riktiga" värkar kändes.
Lagdade mat och ringde min man som skulle sova borta just den natten och sa att jag hade tagit två alvedon men om det inte gick över fick han komma hem, skulle natta barnen vid 7 och fram tills des var dom lika starka som när dom började, det tog två timmar att natta barnen. så vid 9 somnade dom och sista kanske 30 min hade värkarna blivit riktigt starka så jag nästan började gråta.
Gick upp och ringde mamma och sa att vi kanske behöve åka in, satte mig i soffan och klockade värkarna fattade dock inget av dom haha ca 2min var dom med mellanrum på 3min så jag tyckye inte riktigt att vi kunde åka in.

Nu var dock min man påväg hem och kl var väl ca halv 10 då jag nästan skrek av smärta och packade det sista till BB väskan, Gubben kom innaför dörren och jag grät så ont gjorde det och jag sa åt honom att ringa förlossningen så vi kunde åka in och jag skulle bara på toan snabbt, det hade blivit längre mellan värkarna nu.

Jag satte mig på toan och kände att det tryckte så jag ställde mig upp och då gick vattnet, fick PANIK för jag trodde verkligen att det var bebis som pluppat ut, fattade snabbt att det inte var det och C hörde plumset och öppnade dörren jag hade redan hunnit lägga mig på på golvet och tjej på fl ville att jag skulle prata med henne då kom krystvärkarna, jag skrek KRYSTVÄRKAR då blev det liv och efter det gick allt så snabbt, en krystvärk då jag inte tryckte på för att C satt i rummet jag skrek åt honom att han skulle gå ut för jag trodde jag skulle bajsa på mig hahah och varken jag eller han ville att han skulle se.

hör hur han pratar i telefon och hör att ambulansen är på väg och han ska be en granne öppna dörren, mamma är på väg och ska passa barnen.

En till krystvärk och jag blundar och trycker på och fattar snabbt att det räcker med det här sen är han ute, öppnar ögonen och ser hans huvud blir lagom chockad men fångar hans huvud och så följer resten av kroppen med, precis då öppnar C dörren och skriker i telefonen UNGEN ÄR UTE NU!!!
Jag frågar om han inte ska klippa men det får han inte vi måste vänta på ambulansen, bebis försöker skrika men har slem i halsen så jag lägger honom i min hand på mage och klappar lite lätt på ryggen då börjar han skrika.

ska sätta ner handen på golvet bakom mig och få panik för jag även om jag har två barn sen innan har jag aldrig sett hur mycket blod det kommer, höll på att svimma satt i en pöl av blod.

Försöker ta upp honom på bröstet med navelträngen är väldigt kort så det går inte, mamma kommer och en liten stund efter kommer en ambulans och säger vi måste vänta på andra ambulansen,
C får klippa och C tar bebis medan ambulansen sätter mig på en bår och kör ner till ambulansen.

På sjukhuset fick var beröm från alla för jag tog emot honom helt själv.
Massa små saker jag missat men jag få flylla på, jag kan fortfarande inte riktigt fatta det hela men jag är otroligt tacksam över att det gick så bra och att C var hemma, annars hade varken ambulans eller mamma kommit.

Fick hjälp att få ut moderkakan och det var det värsta med allt fy vad ont det gjorde, sen fick vi fika och åka upp på BB, tyvärr fick inte C sova kvar men jag hade hunnit andas ut lite i alla fall.

En liten kille på 2830g och 47cm som föddes ca 21:55 <3